Så här äre

Tänkte att det är dags för ett litet avslöjande här på bloggen. Egentligen är det inget spännande alls för jag tror de flesta 100 000 personerna som läser den här bloggen redan vet. Men ja. Vill iaf ha det skrivet här eftersom det är en ganska viktig stolpe och jag vill att det ska finnas med i boken om mitt liv som om 80 år kommer ges ut baserad på ihopsamlade blogginlägg och dagboksutdrag. Då om 80 år när jag är berömd, död och folkkär.


(Sidospår: tänk ändå att jag faktiskt fortfarande kan leva om 80 år!? Att det är fysiskt möjligt? 80 år... Det är ju hur lång tid som helst juh. Jag tycker ju redan jag levt rätt så länge och då är det bara lite mer än en fjärdedel av 80.. hmmm... *tid för insikt*)


Men ja, till saken. I höst ska jag inte jobba. Jag ska rymma till Sverige, Eskilstuna närmare bestämt, och gå en kurs som jag mot alla odds kommit in på!!! "Artisten på musikalscenen" heter den. Jag föreställer mig att vi ska leka varje dag, sjunga och dansa och spela teater. Men jag tänker nog mest dansa. 
Jag blir så gla' när jag tänker på't! Oftast. Ibland blir jag orolig som sjutton också och kan inte sova. Men det hör ju till min natur; filifjonknaturen. Mest ska det nog bara bli himla bra tänkt jag. Planerar hänga en hel del i Stockholm också. Bodde ju där i tre år. Tre luspanka år. Den här gången har jag iaf en gnutta mer pengar att röra mig med och kanske då kan uppleva ett lite annat Stöckhölm än förra gången.

Idag har det dessutom ljusnat upp flera pinnar på min boendefront i Eskilstuna, en front som hittills inte existerat  alls utan bara varit ett stort och grått orosmoln på min sommarhimmel! Men som sagt, peppar peppar ta i trä och hans moster, det kanske ordnar sig. Det gör det alltid, jo, det löser sig, så brukar allt bli, det kommer fixa sig till sluuut! osv osv.



/J
 

Kommentera här: