Nu djupnar mörkret
Det här med att jobba är verkligen en brokig och ful nöt att knäcka när det kommer till skrivinspiration. På Alholmsbådan började jag till slut - efter 1,5 veckas anpassning och nedvarvning till slappna-av-tillstånd - känna ett stort behov av att skriva och om jag inte gjorde det minst en gång om dagen började det krypa i fingrarna och hjärnan komponerade ofrivilligt ihop skrivda meningar i huvudet utifrån de vanliga virrvarrtankarna.
Tänkte att denna skrivarlust måste fångas in med inspirationslasso! Bromsas upp sittandes på en motivationshäst med fuxfärg och ledas in i liten hage i närheten av vardagen.
Men man kan inte bara göra så. Det går inte att stänga in lusten. Den mår och funkar som bäst när den får springa fritt på avslappnade semesterprärier och inte bindas upp av måsten, borden och trötthet.
Det är väl då man behöver borsta upp disciplinen, klappa om den, rykta den varje dag med en rutinborste, mocka boxen med tålamodsgrepen och bestämma sig för att träna och rida in den tills den kanske går att ta ut på en undersökande jävlar anamma-tur i textskogen. Kanske inte lika romantiskt och befriande som den spännande galoppen på prärien men vill man bli bra på att rida måste man kunna hantera alla kusar. Mustang som Svenskt halvblod.
Och det var allt från MetaforNytt. På återseende.
Ikväll ska vår familj möta upp en annan över Ålandskräftor, ostar, helt säkert en sång eller två, ett sponant uppträdande kanske, lyktor i olika färger och augustimörker. Jag tänker mig att vi ska sitta där på deras terass och berätta allvarsamma tokigheter och sanna legender och mysrysa medan det sörplas spad ur en kräftklo.
/Jonnsla
Tänkte att denna skrivarlust måste fångas in med inspirationslasso! Bromsas upp sittandes på en motivationshäst med fuxfärg och ledas in i liten hage i närheten av vardagen.
Men man kan inte bara göra så. Det går inte att stänga in lusten. Den mår och funkar som bäst när den får springa fritt på avslappnade semesterprärier och inte bindas upp av måsten, borden och trötthet.
Det är väl då man behöver borsta upp disciplinen, klappa om den, rykta den varje dag med en rutinborste, mocka boxen med tålamodsgrepen och bestämma sig för att träna och rida in den tills den kanske går att ta ut på en undersökande jävlar anamma-tur i textskogen. Kanske inte lika romantiskt och befriande som den spännande galoppen på prärien men vill man bli bra på att rida måste man kunna hantera alla kusar. Mustang som Svenskt halvblod.
Och det var allt från MetaforNytt. På återseende.
Ikväll ska vår familj möta upp en annan över Ålandskräftor, ostar, helt säkert en sång eller två, ett sponant uppträdande kanske, lyktor i olika färger och augustimörker. Jag tänker mig att vi ska sitta där på deras terass och berätta allvarsamma tokigheter och sanna legender och mysrysa medan det sörplas spad ur en kräftklo.
/Jonnsla